Känsligt brandlarm

En av blogopederna är på kurs hos DART i Göteborg just nu. Kursen är mycket bra, men de verkar ha ett väldigt känsligt brandlarm!

Bebisar lär sig ord på en minut

På svt.se kan man titta på ett litet klipp där en åttamånadersbebis lär sig ett nytt ord på under en minut. Forskare vid Stockholms universitet har tittat närmare på tidig språkinlärning. En forskargrupp ledd av fonetikprofessorn Francisco Lacerda har visat att barn lär sig genom att först uppfatta helheter. Sedan kan de höra ut mindre och mindre delar. Programmet klippet kommer ifrån visas i Vetenskapens värld i SVT2 den 21 februari kl 20.00. Blogopederna kommer sitta klistrade! Eller titta på SVT Play senare, kanske.

I bokhyllan: Bygga broar och öppna dörrar

Bygga broar och öppna dörrar - Att läsa, skriva och samtala om texter i förskola och skola

Redaktör Karin Jönsson

Karin Jönsson, fil dr och lektor i svenska med didaktisk inriktning vid Malmö Högskola är redaktör för boken som är skriven av henne och en rad andra intressanta författare (Monica Axelsson, Kerstin Bergöö, Lars Brink, Carina Fast, Lena Kåreland).

De olika kapitlen handlar om olika saker som gäller barns läs- och skrivutveckling, t ex hur skrivintresse flyter över i skrivande, skolans möjligheter att arbeta med språkutveckling och läs- och skrivutveckling i många ämnen och går in på hur skolan behöver förändras för att rusta eleverna för ett samhälle i förändring. I boken används bland annat begreppet “emergent literacy”*. Inget av dessa ord har någon bra svensk motsvarighet - det svenska “emergent litteracitet” är inte precis tydligare. Eftersom dessa två ord omfattar ganska mycket kan det vara värt att försöka sig på en definition:

Emergent (samma ord på engelska och svenska, men på svenska kommer betoningen på sista stavelsen - som i konkurrent)

Något som tar form eller utkristalliserar sig, eller något som kommer upp till ytan, framträder bit för bit.

Litteracitet - en del använder ordet literacy även på svenska, medan andra säger litteracitet

Litteracitet handlar om litteratur/text och hur man förhåller sig till det, men är mer än läskunnighet. Litteracitet innehåller inte bara de “vanliga” delarna av läsning - avkodning och läsförståelse - utan också läsarens upplevelse av textens stil, ordens valör mm.

Emergent litteracitet

Emergent litteracitet är det att börja tillägna sig skriftspråk i en utvidgad betydelse - det kan handla om barns upplevelse av hur föräldrarna beter sig eller verkar när de läser eller skriver olika typer av texter (matlista, räkningar, söndagstidningen), om barns upplevelse av språk på teve, i skolan, på fritids osv.

I boken beskrivs och förklaras också mycket om hur viktigt det är med samtal om berättelser. En upplevelse av en berättelse får man förstås när man hör den eller läser den. Men sedan när man diskuterar den med andra kan man få nya exempel på vad berättelsen handlar om. Analys av motiv och symbolik i berättelser, böcker och filmer är inte bara något som litteratur- och filmvetare sysslar med, utan förskole- och skolbarn har också en stor kompetens här. Den vuxne behövs för att ställa rätt frågor och kanske visa på olika möjligheter, men barnen kommer förvåna .

Bygga broar och öppna dörrar är en engagerande bok att läsa. Den innehåller många konkreta exempel i form av dialoger barn emellan eller mellan barn och vuxna och insikterna som barnen har eller får är ibland förbluffande. Det är också en bok med en matig teoretisk bakgrund utan att texten blir torr. Kapitlen avslutas med referenslistor för den som vill läsa forskningsartiklar eller andra böcker som kapitlen hänvisar till. Men det går också att använda delar av boken som metodbok för hur man kan genomföra lektioner och teman kring berättelser.

*Uttrycket ”emergent literacy” myntades 1966 av Marie Clay och har använts av många forskare sedan dess.

Forskarkritik: Resultatjakten ett resursslöseri

I Sydsvenskan idag beskrivs hur mer och mer tid läggs på bedömning i skolan - på undervisningens bekostnad. I artikeln står det att

"Svenska elever testas som aldrig förr. Igår gjorde landets niondeklassare årets första omgång av sju i de årliga ämnesproven.

De senaste åren har de fått sällskap av både femte- och tredjeklassare som gör nationella prov, och dessutom deltar Sverige i allt fler internationella kunskapsmätningar.

Men vad är proven egentligen – bra måttstockar för kunskap som garanterar en bättre och likvärdig skola över hela landet – eller tidstjuvar som varken gör till eller från för elevernas kunskap?

Politikerna har beslutat om proven i fast övertygelse om det första. Men i andra länder som haft nationella prov längre än Sverige har kritiken varit stark. Nu ansluter också svenska forskare till kritiken."

Vi ser en parallell till att man verkar lägga mer och mer resurser på att utreda orsaker till elevers inlärningssvårigheter (koncentrationssvårigheter, läs- och skrivsvårigheter osv) men mindre på att anpassa miljön på lämpligt sätt. Besläktat kanske? Detta är säkert en produkt av vårt samhälle och inte enbart ett skolfenomen. Alla har rätt att bedömas likvärdigt... men följden blir att det bara blir tid för bedömning.

Dagens fikon: Pragmatik

Det var ett tag sedan vi presenterade ett dagens fikon. Nu är det dags igen!

Pragmatik är förmågan att använda och tolka språk i sitt sammanhang. Det handlar om att förstå och använda outtalade samtalsregler och om att förstå vad den som talar verkligen menar. Man menar ju inte alltid det man säger. När man säger “Kan du skicka mjölken” menar med inte att man undrar om någon KAN lyfta mjölkpaketet och sedan överlämna det. Man menar att man VILL ha mjölken och att den man frågar ska skicka paketet.

I brevlådan

I det ena blogopedhushållet damp januarinumret av Språktidningen ner i brevlådan häromdagen. Mycket trevlig läsning! I innehållet hittar vi bland annat reportage om nyordsjägare i Sverige och i våra grannländer, en artikel om de engelska låneordens ställning i svenskan och dessutom 30 sidor språkpyssel. Härligt!

Trevlig helg på er, alla läsare!

I bokhyllan: Ibland låtsas jag att jag förstår

Ibland låtsas jag att jag förstår är skriven av Malena Sjöberg. Det är en bok om barn och unga med språkstörning. Det är en samling goda exempel när det gäller hur kommuner har tagit hand om sina barn och unga med denna funktionsnedsättning. Boken ger också en viss inblick i hur det är att leva med språkstörning i skolan - i samspråk med klasskamrater och lärare.

Språkstörning innebär att man har en typisk kognitiv utveckling utöver den språkliga förmågan, men innebär ofta stora inlärningssvårigheter. Eftersom språket används i så stor utsträckning för vårt lärande så är det en stor utmaning att hitta rätt pedagogiska metoder för eleverna med språkstörning. Det hittar man förstås i specialverksamheter för barn med språkstörning, t ex Kommunikationsklasserna på Söderkullaskolan i Malmö eller på Hällsboskolan, men det går även att lösa i "hemskolan" med rätt kompetens och resurstilldelning.

Boken har några år på nacken men har ett rättelseblad från 2009 att ladda ner. Förutom den tryckta boken finns boken inläst i DAISY-format i pärmen.

Vem bör läsa? Rektorer, pedagoger, föräldrar.

Tips: Hitta läsningen

I DVD-filmen Hitta läsningen ger logopeden Bodil Andersson Rack handfasta råd kring hur man på ett lekfullt sätt kan stimulera läs- och skrivutvecklingen hos sitt barn. Man får mer kunskap kring läs- och skrivutveckling, tips på roliga övningar och filmexempel med barn och föräldrar som leker med språket tillsammans.

Med DVD:n följer också material man kan skriva ut och använda i övningarna. Övningarna är anpassade för barn i 5-8-års ålder som är precis i början av läs- och skrivutvecklingen. En del av DVD:n handlar om flerspråkiga barns läs- och skrivutveckling.

Filmen kan beställas från Kod-Knäckarnas hemsida. Där kan man även se en trailer från filmen och ladda ner delar av materialet.

Trevlig helg önskar Blogopederna!

Hunden som lärt sig fler än tusen ord

En pensionerad psykologiprofessor har lärt en border collie över 1 000 ord, viss kategorisering av ord samt grundläggande grammatik.

Enligt artikeln i DN behöver border collies sysselsättas så att de inte blir nervösa och olyckliga i overksamhet och kanske behövde professorn emeritus också en del sysselsättning. Han har tränat i fyra timmar om dagen med hunden.

Hundarna på bilden har inget med artikeln att göra.

Vad är språkljud/fonem?

Språkljud - eller fonem - är det talade språkets atomer. Språkljuden betyder ingenting i sig själva, men hopsatta till en räcka blir de till ord. Ett exempel på ett språkljud är b-ljudet som finns i ‘bil’. Ett annat språkljud är p-ljudet som finns i ‘pil’.

I bil och pil är det bara ett språkljud som skiljer orden åt, men orden betyder helt olika saker. Samtidigt betyder ju inte b eller p något i sig själva. Därför brukar man säga att språkljuden är de minsta betydelseskiljande delarna av språket.

En del språkljud motsvaras av en bokstav. Bokstaven b uttalas [be:] när man bokstaverar eller rabblar alfabetet men språkljudet är [b]. Man säger ju [bi:l], inte [be i: el].

Ett språkljud motsvaras inte alltid av en bokstav. Exempelvis kan det språkljud som kallas “sje-ljudet” skrivas på många sätt - t ex sk, sj, stj, si (skära, sjal, stjärna, fusion). Omvänt kan samma bokstav uttalas med olika språkljud, såsom bokstaven a i ‘hal’ respektive ‘hall’.

(Just nu har vi inte tillgång till någon font med det fonetiska alfabetet IPA, där alla språkljud har egna specifika tecken.)

Vad är modersmål?

Modersmål är språket man är född och uppvuxen med. Många har mer än ett modersmål, exempelvis om föräldrarna pratar olika språk. I skolan och förskolan kan man få modersmålsundervisning i det modersmål som inte är svenska.

När ska man söka logoped?

Tidigare har vi skrivit några rader om när man som förälder ska efterfråga logoped till sitt barn. Då tog vi upp åldrarna 0-4 år. Här kommer en liten fortsättning:

• Om barnet vid fyra års ålder är svårt att förstå för andra än föräldrar och syskon.
• Om barnet halkar efter i bokstavsinlärningen i förskoleklass.
• Om barnet inte har lärt sig läsa efter vårterminen i skolår ett.
• Om barnet andas med öppen mun även när han eller hon inte är förkyld.

Dagens fikon: Stavelse

En stavelse är en vokal* (a, o, u, å, e, i, y, ä, ö) tillsammans med dess tillhörande konsonanter (b, d, f, g, h...). Stavelserna kan vara betonade eller obetonade och det blir avgörande för språkets rytm.

Jollrande barn tränar ofta på stavelsestrukturer innan de kan säga "riktiga ord". Stavelsejoller - 'papapapapapa' - är den sista delen av jollerutvecklingen innan det blir ord av det - 'pappa'.

Exempel:

'Sta-vel-se' innehåller tre stavelser

'Sta-vel-ser-na' innehåller fyra.

'I' innehåller en stavelse, liksom 'is', 'ris' och 'pris'.

*Det finns stavelser utan vokal. Norrländska ['fu:tn] (foten) har ingen vokal, men ljuden tn utgör ändå en stavelse. Det engelska uttalet av London ['landn] har också två stavelser men ingen vokal i den andra stavelsen. Man kallar det för "stavelsebildande n".

Elever med läs- och skrivsvårigheter får inte den hjälp de behöver i grundskolan

I gårdagens DN-debatt skriver logoped och medicine doktor Ulla Föhrer tillsammans med författaren, läraren och dyslektikern Helena Bross om situationen för elever med läs- och skrivsvårigheter i våra svenska grundskolor. Deras inlägg heter "Elever med läshandikapp diskrimineras i grundskolan", och som framgår av titeln är det situationen för dessa elever inte särskilt positiv:

"Trots alla datorer och andra hjälpmedel som finns – och trots att det i dag går att köpa ljudböcker i varje bokhandel – är det inte självklart att grundskoleelever med dyslexi/läs- och skrivsvårigheter får hjälp. Eftersom många inte får de rätta förutsättningarna för inlärning, tvingas de sitta av sin skoltid under psykiskt lidande. Det här är inte bara en katastrof för den enskilda eleven utan också ett samhällsekonomiskt slöseri. I en modern skola borde assisterande teknik vara en självklarhet. Att inte använda sådana hjälpmedel är diskriminering och ytterst en demokratifråga."

Budskapet i artikeln är desto positivare; om eleverna bara fick den hjälp de behöver skulle de klara sin skolgång så mycket bättre. Med datorn som skrivhjälpmedel vid bokstavsinlärning, talsyntes som återkoppling, inlästa läroböcker, tillgång till lärarens anteckningar på tavlan och längre tid vid skriftliga prov kan eleven lägga sina resurser på att lära sig innehållet i skolämnena istället för att bara kämpa med det som är allra svårast, nämligen läsning och skrivning.

Skolan är skyldig att anpassa undervisningen efter varje elevs förutsättningar och vi hoppas, i likhet med artikelförfattarna, att det efterlevs i möjligaste mån i hela landet.

Långa köer till dyslexiutredning

I dagens Metro, Skåneupplagan (s 4) kan man läsa om de långa köerna till läs- och skrivutredning (dyslexiutredning) på logopedmottagningen på SUS (Skånes UniversitetsSjukhus) Malmö. Väntetiden kan vara 1½ år.

Med en dyslexidiagnos följer för många en känsla av att förstå sig själv lite bättre - en del går och tror att de är dumma för att läsningen går långsamt eller läsförståelsen blir haltande, när det i stället rör sig om en specifik svårighet med läsning och skrivning och ett fullgott tänkande. Förutom väntetiden för utredning har ofta föräldrar märkt tecken tidigt på att barnen har haft svårt med bokstäverna och läsningen och kanske väntat ett tag innan de eller skolan har initierat en utredning.

Utöver logopedmottagningarna finns det en hel del kommuner som utreder barn och det finns även en del privata alternativ.

Skolan gör rätt i att göra en så god utredning av läs- och skrivförmåga och språklig förmåga som möjligt, men skolan har skyldighet att ge barn i behov av särskilt stöd hjälp utifrån behov, inte diagnos. Om en specialpedagog tror att ett hjälpmedel som är anpassat för dyslektiker kommer hjälpa en elev, kan han eller hon alltså prova och se om det fungerar. Hjälpmedel såsom rättstavningsprogram och talsyntes kan man låna hem ifrån landstinget (i vissa landsting), men skolan har också alla möjligheter att låna ut de hjälpmedel som en elev behöver, helt oavsett diagnos.

Vad är den europeiska dyslexiveckan?

Denna vecka är det den europeiska dyslexiveckan. Dyslexi och vad man kan göra åt det uppmärksammas på många håll.

På Dyslexiförbundet FMLS hittar du ett omfattande program för dyslexiveckan, men kanske finns det ännu mer som inte står i det programmet. Vet du nåt som händer på din ort som du vill tipsa om, skriv det gärna i kommentarerna!

Genetiken bakom ADHD

Språk- och kommunikationssvårigheter är en del av många andra funktionsnedsättningar, exempelvis ADHD (Attention Deficit/Hyperactivity Disorder). Enligt en artikel i den högt ansedda medicinska tidskriften the Lancet har forskare hittat den genetiska orsaken till tillståndet. Här kan man läsa en lättfattlig summering av de nya rönen i Sydsvenskan.

Trevlig helg!

Dagens fikon: Logoped

Vad betyder egentligen ordet logoped? Är det något med fötter eller hur hänger det ihop?

Ordet logoped kommer av grekiskans "logos", ord och "paideia", fostran.

"Ped" kommer av paideia och samma ordled finns med i pediatriker (barnläkare) och pedofil. "Ped" finns också i latinet och då betyder det "fot". Det finns med i tex moped, pedikyr och engelskans pedestrian som betyder fotgängare.

Vad gör en logoped?

Logopeder utbildas vid medicinsk fakultet vid sex svenska universitet, i Lund, Stockholm, Göteborg, Umeå, Linköping och Uppsala. I utbildningen ingår, utöver logopedi, bland annat psykologi, lingvistik, anatomi och forskningsmetodik.

Efter examen legitimeras logopeder av Socialstyrelsen. Legitimationen innebär bland annat att logopeden följer hälso- och sjukvårdslagen, Patientdatalagen (journalföring) och att man har tystnadsplikt, precis som läkare, psykologer och sjuksköterskor. Enligt legitimationen och lagen får man som logoped bara arbeta enligt vetenskapligt bevisat effektiva metoder eller beprövad erfarenhet. Om man inte följer reglerna kan man bli av med sin legitimation. Logoped är en skyddad yrkestitel. Det innebär att det är olagligt att kalla sig logoped om man inte är det.

En logoped arbetar med att utreda, diagnostisera och behandla kommunikationsproblem till följd av språkstörning, talstörning och röststörning. I logopedens ansvarsområde ingår även diagnostik och behandling av sväljningsstörningar (dysfagi) och oralmotoriska svårigheter.

När ska man söka logoped?

Hur vet man som förälder ens barn behöver hjälp av en logoped? Utöver att man kan vända sig till sin vårdcentral eller barnhälsovården, kan man ta fasta på råden från Svenska Logopedförbundet:

När ska man söka logopedhjälp?

• Under första halvåret: Var uppmärksam på att ditt barn reagerar på ljud. Om inte, undersök hörseln, Sök hjälp om ditt barn inte söker ögonkontakt när ni pratar med varandra.
• 12 mån: Låt inte barnet sitta vid TV:n/videon långa stunder för det stimulerar inte språkutvecklingen.
• 18 mån: Sök hjälp om barnet slutar att prata eller om talet inte fortsätter att utvecklas.
• 2 år: Sök hjälp om ordförrådet – förutom mamma och pappa – bara innehåller ett fåtal ord, om barnets tal är oförståeligt också för familjen, om barnet inte sätter ihop 2 ord till en mening.
• 3 år: Sök hjälp om barnet inte talar i korta meningar, om barnets tal är mycket svårförståeligt, om barnet bara använder ett fåtal verb, inga artiklar (en, ett) eller adjektiv, om barnet inte använder pluralböjningar.
• 4 år: Sök hjälp om barnet har svårt att börja en mening eller om det upprepar stavelser eller ord,
• om barnet använder korta, osammanhängande meningar, om talet inte alltid är förståeligt, om barnet inte kan återberätta enkla händelser.