Visar inlägg med etikett milstolpar. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett milstolpar. Visa alla inlägg

tisdag 22 februari 2011

Typisk språkutveckling

Hur ser ett litet barns språkutveckling ut? Ja det kan man lägga år av sitt liv på att ta reda på (det gör ju t ex logopeder, föräldrar och förskolepedagoger), och det blir mer och mer fantastiskt ju mer man sätter sig in i det. Att det över huvud taget går! 

En riktigt kompakt sammanfattning av språkutveckling har Kenneth Hyltenstam* gjort i Att läsa och skriva (s 47-48):
Språkutveckling hos barn följer ett visst normalförlopp oavsett vilket språk det gäller. Även om variationen i hur snabbt enskilda barn går igenom förloppet är tämligen stor, kan man vid inlärning av ett majoritetsspråk ange vissa åldrar när barn brukar passera ett antal milstolpar i sin språkutveckling. Huvuddelen av språket lärs in under de första levnadsåren. Sålunda är modersmålets uttal i princip inlärt vid 3-4-årsåldern, även om vissa ljud och ljuddistinktioner behärskas av en del barn först i samband med skolstarten. Det mesta av språkets grammatiska struktur behärskar barn redan i 4-5-årsåldern. Utöver detta har barnet lärt sig en stor del av det centrala basordförrådet och behärskar vid skolstarten ca 8 000-10 000 ord, det ordförråd som används i hemmet och vanliga ord i barns liv i övrigt. Även de grundläggande reglerna för samtalsstruktur (hur man beter sig i samtal) och textstruktur (hur man för fram information som ska förmedlas) har barn tillägnat sig före 7-årsåldern. Den del av språket som på detta sätt, i en majoritetssituation, lärs in före skolåldern behärskas på likartat sätt av alla som använder språket. Man kan tala om att barn i denna ålder behärskar språkets bas
I texten ovan skrivs majoritetsspråk och majoritetssituation. Majoritetsspråket är det språk som talas av den dominerande befolkningsgruppen i ett samhälle. I Sverige är det alltså svenska. Med majoritetssituation menas då ett barn med två svensktalande föräldrar i Sverige. I en minoritetssituation kan språkutvecklingen se annorlunda ut.

När det gäller ordet textstruktur så avses det så kallade utvidgade textbegreppet - här kan det t ex gälla hur man håller en röd tråd i något man berättar. 


*Kenneth Hyltenstam är professor i tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet.

lördag 29 maj 2010

Milstolpe: Första jollret

Hur börjar språkutvecklingen? Redan från födseln gör barnet ljud. Dessa reflexmässiga (vegetativa) ljud och signaler övergår i joller vid cirka 2-3 månaders ålder. Då byts de vegetativa ljuden ut mot mer vokaliserande ljud och joller (cooing), exempelvis vokalharanger och skrattliknande "hahaha". Motoriken i barnets talorgan (tunga, svalg, läppar struphuvud och stämband) är ännu inte tillräckligt utvecklade för att kunna göra alla ljud som behövs för att faktiskt prata. I samma ålder reagerar barnet också på din röst och andra ljud.

Varför jollrar och kommunicerar barnet redan från början?
– Barn kan inte som däggdjursungar klänga sig fast i pälsen för att försäkra sig om föräldrarnas stöd. De måste skaffa sig ett annat sätt att hänga kvar. Kommunikationen blir barnets mentala päls.
säger Ulrika Nettelbladt, professor i logopedi vid Lunds universitet till Sydsvenskan 090310. Kommunikationen är alltså livsviktig för barnet.

Även om barnet ännu inte gör "pratjoller" i tvåmånadersåldern, kommunicerar det med sin omgivning. Med ansiktsuttryck, ögonkontakt och kroppsspråk övar barnet på att inleda, upprätthålla och avsluta samspel. Barnet kan nu också vifta med händer och fötter och hålla huvudet uppe i magläge korta stunder.

I fyramåndersåldern förändras jollret när barnet börjar leka med sin röst, blåsa med läpparna och få med vokal- och konsonantnljud ur "vuxenspråk" i jollret. Barnet brukar också laborera med att låta väldigt tyst eller väldigt starkt. I den motoriska utvecklingen lär sig barnet samtidigt att gripa och lyfta huvudet högre än bröstkorgen i magläge. De börjar också vända sig mot ljud och röster.

Källor: