I bokhyllan: Bygga broar och öppna dörrar

Bygga broar och öppna dörrar - Att läsa, skriva och samtala om texter i förskola och skola

Redaktör Karin Jönsson

Karin Jönsson, fil dr och lektor i svenska med didaktisk inriktning vid Malmö Högskola är redaktör för boken som är skriven av henne och en rad andra intressanta författare (Monica Axelsson, Kerstin Bergöö, Lars Brink, Carina Fast, Lena Kåreland).

De olika kapitlen handlar om olika saker som gäller barns läs- och skrivutveckling, t ex hur skrivintresse flyter över i skrivande, skolans möjligheter att arbeta med språkutveckling och läs- och skrivutveckling i många ämnen och går in på hur skolan behöver förändras för att rusta eleverna för ett samhälle i förändring. I boken används bland annat begreppet “emergent literacy”*. Inget av dessa ord har någon bra svensk motsvarighet - det svenska “emergent litteracitet” är inte precis tydligare. Eftersom dessa två ord omfattar ganska mycket kan det vara värt att försöka sig på en definition:

Emergent (samma ord på engelska och svenska, men på svenska kommer betoningen på sista stavelsen - som i konkurrent)

Något som tar form eller utkristalliserar sig, eller något som kommer upp till ytan, framträder bit för bit.

Litteracitet - en del använder ordet literacy även på svenska, medan andra säger litteracitet

Litteracitet handlar om litteratur/text och hur man förhåller sig till det, men är mer än läskunnighet. Litteracitet innehåller inte bara de “vanliga” delarna av läsning - avkodning och läsförståelse - utan också läsarens upplevelse av textens stil, ordens valör mm.

Emergent litteracitet

Emergent litteracitet är det att börja tillägna sig skriftspråk i en utvidgad betydelse - det kan handla om barns upplevelse av hur föräldrarna beter sig eller verkar när de läser eller skriver olika typer av texter (matlista, räkningar, söndagstidningen), om barns upplevelse av språk på teve, i skolan, på fritids osv.

I boken beskrivs och förklaras också mycket om hur viktigt det är med samtal om berättelser. En upplevelse av en berättelse får man förstås när man hör den eller läser den. Men sedan när man diskuterar den med andra kan man få nya exempel på vad berättelsen handlar om. Analys av motiv och symbolik i berättelser, böcker och filmer är inte bara något som litteratur- och filmvetare sysslar med, utan förskole- och skolbarn har också en stor kompetens här. Den vuxne behövs för att ställa rätt frågor och kanske visa på olika möjligheter, men barnen kommer förvåna .

Bygga broar och öppna dörrar är en engagerande bok att läsa. Den innehåller många konkreta exempel i form av dialoger barn emellan eller mellan barn och vuxna och insikterna som barnen har eller får är ibland förbluffande. Det är också en bok med en matig teoretisk bakgrund utan att texten blir torr. Kapitlen avslutas med referenslistor för den som vill läsa forskningsartiklar eller andra böcker som kapitlen hänvisar till. Men det går också att använda delar av boken som metodbok för hur man kan genomföra lektioner och teman kring berättelser.

*Uttrycket ”emergent literacy” myntades 1966 av Marie Clay och har använts av många forskare sedan dess.

Tips: Hitta läsningen

I DVD-filmen Hitta läsningen ger logopeden Bodil Andersson Rack handfasta råd kring hur man på ett lekfullt sätt kan stimulera läs- och skrivutvecklingen hos sitt barn. Man får mer kunskap kring läs- och skrivutveckling, tips på roliga övningar och filmexempel med barn och föräldrar som leker med språket tillsammans.

Med DVD:n följer också material man kan skriva ut och använda i övningarna. Övningarna är anpassade för barn i 5-8-års ålder som är precis i början av läs- och skrivutvecklingen. En del av DVD:n handlar om flerspråkiga barns läs- och skrivutveckling.

Filmen kan beställas från Kod-Knäckarnas hemsida. Där kan man även se en trailer från filmen och ladda ner delar av materialet.

Trevlig helg önskar Blogopederna!

Dagens fikon: Stavelse

En stavelse är en vokal* (a, o, u, å, e, i, y, ä, ö) tillsammans med dess tillhörande konsonanter (b, d, f, g, h...). Stavelserna kan vara betonade eller obetonade och det blir avgörande för språkets rytm.

Jollrande barn tränar ofta på stavelsestrukturer innan de kan säga "riktiga ord". Stavelsejoller - 'papapapapapa' - är den sista delen av jollerutvecklingen innan det blir ord av det - 'pappa'.

Exempel:

'Sta-vel-se' innehåller tre stavelser

'Sta-vel-ser-na' innehåller fyra.

'I' innehåller en stavelse, liksom 'is', 'ris' och 'pris'.

*Det finns stavelser utan vokal. Norrländska ['fu:tn] (foten) har ingen vokal, men ljuden tn utgör ändå en stavelse. Det engelska uttalet av London ['landn] har också två stavelser men ingen vokal i den andra stavelsen. Man kallar det för "stavelsebildande n".

Dagens fikon: Avkodning

Avkodningen är den tekniska delen av läsningen. Avkodning innebär att man tolkar bokstavsräckan på pappret/skärmen/skylten till en ljudräcka som man skulle kunna säga för sig själv. Det är alltså en omtolkning av bokstäverna till ljud. Avkodning kräver inte att man förstår ordet, men det går snabbare att avkoda om man känner till och förstår ordet. En del språk är lättare att avkoda än andra. För en som läser det latinska alfabetet - vårt alfabet - är det ganska lätt att avkoda italienska och finska men ganska svårt att avkoda engelska.

LUSning och avLUSning

LUS av Sundblad, Allard och Rudqvist är ett populärt material på många skolor i landet. LUS står för LäsUtvecklingsSchema och är tänkt som ett sätt att hålla ett öga på hur ett barns läsinlärning framskrider. På så sätt ska man kunna anpassa pedagogiken till gruppens nivå. Man ser också vilka barn som inte har nått upp till den nivå som förväntas. Når barnet inte upp till nivån så kan man sätta in åtgärder. LUS ger dock inga tips på vad som fattas barnet och hur man kan gå vidare, utan det kan vara en mängd skäl till att det inte går framåt. (Här kommer naturligtvis många lärare säga "Jo, det kan jag utläsa!" och det är jättebra. Det är för att ni är goda pedagoger med kunskaper om läsinlärning. Det beror inte på LUS.)

LUS förutsätter att alla elever lär sig allt i samma ordning, för att de ska gå uppåt i den trappa som schemat bygger på. Alla elever lär sig naturligtvis inte allt i samma ordning. Läsning är en komplex aktivitet och det finns många sätt att ta sig till målet - en god läsförståelse och en god behållning av läsning. Framför allt är det i två fall som LUS inte lämpar sig som enda bedömningsmetod: Flerspråkiga barn och barn med (eller i riskzonen för) dyslexi. Dessa barn riskerar att "fastna" i LUS-trappan och inte komma vidare. Då måste man ta reda på varför, så man inte tränar in absurdum på nåt som eleven t ex redan kan eller aldrig kommer lära sig (vilket som av dessa tär på självkänslan!). Flerspråkiga elever fanns förstås på skolorna i Sverige redan på slutet av 70-talet när LUS utvecklades, men forskningen om flerspråkig språkutveckling och om pedagogiska aspekter på flerspråkighet hade inte alls kommit så långt som nu. Dyslexibegreppet var däremot känt och etablerat även på 70-talet, men Sundblad anser att dyslexi inte finns. Det är därför som LUS inte tar hänsyn till denna vanliga (2-5%), neurobiologiskt grundade, medicinska diagnos!

Om målet inte är översiktlig screening eller bedömning på gruppnivå, utan en faktisk kartläggning av en elevs läsutveckling så rekommenderar jag följande:

Sluta med LUS och börja med God Läsutveckling av Ingvar Lundberg och Katarina Herrlin. Med God Läsutveckling kan man se framsteg på flera olika nivåer så man ser vad man får för effekt av insatserna, vilket både pedagoger, elever och föräldrar har nytta och glädje av.

(Bilden är norpad från Anticimex, och lusen på bilden har inget med artikeln att göra.)

Hitta läsningen!

Kodknäckarna har producerat en DVD, Hitta läsningen, som handlar om hur man som förälder kan stödja sitt barns läsinlärning. Den innehåller 15 övningar för barn 5-8 år.

DVDn delas ut gratis till de första 50 som hör av sig och vill prova den, mot att de svarar på några frågor. DVDn är till största delen på svenska men innehåller också 10 minuter långa filmer för föräldrar som talar engelska, arabiska, persiska, kurdiska/sorani eller somaliska.

Trailer här!