Vad är kompensatoriska hjälpmedel?

Kompensatoriska hjälpmedel är särskilda verktyg utvecklade för personer med läs- och skrivsvårigheter som ska kompensera för de svårigheter som kan uppstå. Exempel på kompensatoriska hjälpmedel är

Talsyntes - Ett datorprogram som omvandlar text i datorn till tal. Kan användas när man t ex vill höra en inskannad text eller websida läsas upp eller när man själv skriver och vill höra hur meningarna blir när de läses.

Rättstavningsprogram - Det finns särskilda program som är utvecklade för att hitta vanliga felstavningar som görs av de som har svårt att stava. Stavningsprogrammen i ordbehandlare brukar hitta feltryckningar, snarare än t ex ljudenligt men felaktigt stavade ord. Om man skriver 'syckel' föreslår Word 'sickel, sockel', medan StavaRex föreslår 'cykel'.

Vad är språkstörning?

Hos personer med språkstörning är den språkliga utvecklingen försenad eller avvikande från typisk språkutveckling.

Språkstörning kan man ha helt utan att ha några andra funktionsnedsättningar, men det är också vanligt i samband med till exempel utvecklingsstörning eller låg begåvning, cp-skada, neuropsykiatriska funktionshinder eller vissa syndrom.

Språkstörningen kan drabba alla språkets delar, eller bara någon. Generell språkstörning drabbar alla språkets delar - både impressiva och expressiva. Med impressivt menas vår ”input”, d v s hur vi, förstår, bearbetar och tolkar inkommande information av ljud, stavelser, ord, meningar och betydelse “mellan raderna”. Med expressiva funktioner menas vår ”output”, d v s hur vi uttrycker oss med hjälp av artikulation, meningsbyggnad, ordval och ordförråd.

Vid fonologiska svårigheter har barnet svårt med språkets ljudsystem, det vill säga han eller hon “talar inte rent” eller har svårt att höra skillnad på alla ljud. 

Ibland har barnet svårt även med grammatiken. Det handlar då både om svårigheter att själv uttrycka sig i hela meningar, böja verb i dåtid och framtid, sätta orden i rätt ordning, skilja på han/hon, använda prepositioner rätt (på, under, bakom osv), men också om att förstå de grammatiska relationer mellan ord och längre meningar eller instruktioner.

Vid semantiska språksvårigheter har barnet svårt att organisera sitt ordförråd rätt. Kanske tar det längre tid att lära sig nya ord och vilka andra ord det hör samman med, eller kan det vara svårt för barnet att hitta rätt ord vid rätt tillfälle.

Om barnet även har pragmatiska svårigheter, har han eller hon svårt att använda språket rätt. Svårigheterna kan handla om att veta hur mycket eller lite man behöver säga för att personen man pratar med ska förstå vad man menar, om att upprätthålla ögonkontakt, vända sig till den man pratar med och hålla sig till alla de outtalade samtalsregler som de flesta av oss följer alldeles automatiskt. I pragmatiken ingår också att kunna förstå vad man egentligen menar när man säger en sak, men menar en annan.

Språkstörning diagnostiseras och behandlas av logopeder.

Vad är språkljud/fonem?

Språkljud - eller fonem - är det talade språkets atomer. Språkljuden betyder ingenting i sig själva, men hopsatta till en räcka blir de till ord. Ett exempel på ett språkljud är b-ljudet som finns i ‘bil’. Ett annat språkljud är p-ljudet som finns i ‘pil’.

I bil och pil är det bara ett språkljud som skiljer orden åt, men orden betyder helt olika saker. Samtidigt betyder ju inte b eller p något i sig själva. Därför brukar man säga att språkljuden är de minsta betydelseskiljande delarna av språket.

En del språkljud motsvaras av en bokstav. Bokstaven b uttalas [be:] när man bokstaverar eller rabblar alfabetet men språkljudet är [b]. Man säger ju [bi:l], inte [be i: el].

Ett språkljud motsvaras inte alltid av en bokstav. Exempelvis kan det språkljud som kallas “sje-ljudet” skrivas på många sätt - t ex sk, sj, stj, si (skära, sjal, stjärna, fusion). Omvänt kan samma bokstav uttalas med olika språkljud, såsom bokstaven a i ‘hal’ respektive ‘hall’.

(Just nu har vi inte tillgång till någon font med det fonetiska alfabetet IPA, där alla språkljud har egna specifika tecken.)

Vad är modersmål?

Modersmål är språket man är född och uppvuxen med. Många har mer än ett modersmål, exempelvis om föräldrarna pratar olika språk. I skolan och förskolan kan man få modersmålsundervisning i det modersmål som inte är svenska.

Vad är den europeiska dyslexiveckan?

Denna vecka är det den europeiska dyslexiveckan. Dyslexi och vad man kan göra åt det uppmärksammas på många håll.

På Dyslexiförbundet FMLS hittar du ett omfattande program för dyslexiveckan, men kanske finns det ännu mer som inte står i det programmet. Vet du nåt som händer på din ort som du vill tipsa om, skriv det gärna i kommentarerna!

Vad är GAKK?

Förkortningen GAKK står för Grafisk Alternativ och Kompletterande Kommunikation. Med "grafisk" menar man i stort sätt all AKK med hjälpmedel utöver den egna kroppen (dvs nästan allt utom TAKK).

I GAKK förstärker vi i omgivningen vårt eget tal genom att "pekprata" - peka på bilder eller symboler - till personen som är i behov av GAKK. Personer som behöver GAKK för att uttrycka sig pekar också på bilder eller symboler, ibland som komplement till "otydligt" tal, eller som alternativ om de inte kan tala alls.

Symbolerna och bilderna kan vara allt från konkreta föremål till enkla tecknade bilder, foton, stiliserade bildsystem eller bliss-symboler. Vilka bilder eller symboler man väljer brukar faktiskt vara mindre viktigt. Precis som med annan AKK är det vi i omgivningen som är viktigast!

Här kommer några exempel:

En tecknad bild av vantar kan symbolisera vantar, liksom ett foto. Kanske föreställer bilden ett par vantar vilka som helst, eller är det just barnets vantar som är fotograferade. Man kan också använda sig av de faktiska vantarna, för att slippa gå "omvägen" om en bild om det är för svårt.

Det kan vara just "vantar" man vill visa, eller kan man komma överens om att vantarna (eller bilden på dem) står för aktiviteten "att gå ut". Kanske visar man då vantarna (eller bilden) som förberedelse varje gång man ska gå ut, eller visar GAKK:aren själv på vantarna när han eller hon vill gå ut.

På samma sätt som vantarna kan stå för "att gå ut" kan en stiliserad bild av en handduk symbolisera "dusch" eller "att duscha". Man kan också använda en bild av själva aktiviteten, en bild av vilken handduk som helst, av just GAKK:arens handduk, eller den faktiska handduken. Det viktiga är att man göra likadant hela tiden och i alla miljöer GAKK:aren vistas i!

Har man många bilder eller symboler kan det vara en god idé att ha dem organiserade på en kommunikationskarta eller i en mapp. Bilden ovan föreställer en blisskarta i standardformat. Klicka på bilden för att förstora! Kartan innehåller ca 500 symboler som är organiserade på ett sätt som stödjer förmågan att uttrycka sig med mer än ett ord i taget. Mer information om bliss kommer senare!

Detta inlägg är bara en kort orientering kring GAKK. Det finns mycket mer att säga och diskutera, fortsättning följer!

Vad är TAKK?

TAKK står för Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (det är samma metod som tidigare kallats ”Tecken som stöd till talet” eller ”tecken på talets grund”).

När man använder Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation förstärker men de viktigaste orden i en mening genom att teckna dem med händerna. De tecken man använder är lånade från de dövas teckenspråk.

Ex: ”Snart kommer mormor!” ,”Nu jobbar vi, sen ska vi leka”, ”Jag är rädd för hunden” ”På kalaset imorgon ska vi ha saft och tårta och godis.” eller kanske t o m ”Nu kommer pappa hem, tänk så roligt vi ska ha!”

Tecknen "stannar" längre i luften än talade ord, vilket gör dem lättare att förstå för barnen. De fungerar också som ledtrådar till vilka ord i meningen som är viktigast. Dessutom leder tecknandet till att barnet får orden visuellt (genom synen) och auditivt (genom hörseln) samtidigt. På samma sätt förstår vi ett otydligt eller fåordigt barn bättre om han eller hon också tecknar samtidigt.

När man pratar om att barn behöver TAKK menar man egentligen att det är alla runt omkring barnet som ska börja teckna. Precis som ett litet barn hör flera hundra tusen ord innan det själv först gången säger ”lampa” när man pekar på lampan eller ”pappa” när pappa kommer in i rummet, kommer det att behöva se tecknen för ”pappa” och ”lampa” lika många gånger innan han eller hon själv tecknar.

TAKK är ett bra stöd för ett barn som ännu inte börjat tala eller för ett barn som inte kommer vidare i sin språkutveckling, t ex till följd av en språkstörning eller motoriska begränsningar. TAKK gör INTE att barnet slutar säga de ord han eller hon redan kan. Det blir inte heller så att barnet inte utvecklar tal. Det är snarare så att tecknen och en tecknande miljö stöttar barnets språkutveckling, både i vad barnet själv kan uttrycka och vad barnet förstår.

Utöver att tecknen budskapet gör vårt tal tydligare för barnet, gör tecknen att vi vuxna pratar lite långsammare och i enklare meningar eftersom vi måste koncentrera oss på att teckna samtidigt. Det gör det också lättare för ett barn med nedsatt språkförståelse att förstå och lära sig.