Visar inlägg med etikett språkutveckling. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett språkutveckling. Visa alla inlägg

tisdag 22 februari 2011

Typisk språkutveckling

Hur ser ett litet barns språkutveckling ut? Ja det kan man lägga år av sitt liv på att ta reda på (det gör ju t ex logopeder, föräldrar och förskolepedagoger), och det blir mer och mer fantastiskt ju mer man sätter sig in i det. Att det över huvud taget går! 

En riktigt kompakt sammanfattning av språkutveckling har Kenneth Hyltenstam* gjort i Att läsa och skriva (s 47-48):
Språkutveckling hos barn följer ett visst normalförlopp oavsett vilket språk det gäller. Även om variationen i hur snabbt enskilda barn går igenom förloppet är tämligen stor, kan man vid inlärning av ett majoritetsspråk ange vissa åldrar när barn brukar passera ett antal milstolpar i sin språkutveckling. Huvuddelen av språket lärs in under de första levnadsåren. Sålunda är modersmålets uttal i princip inlärt vid 3-4-årsåldern, även om vissa ljud och ljuddistinktioner behärskas av en del barn först i samband med skolstarten. Det mesta av språkets grammatiska struktur behärskar barn redan i 4-5-årsåldern. Utöver detta har barnet lärt sig en stor del av det centrala basordförrådet och behärskar vid skolstarten ca 8 000-10 000 ord, det ordförråd som används i hemmet och vanliga ord i barns liv i övrigt. Även de grundläggande reglerna för samtalsstruktur (hur man beter sig i samtal) och textstruktur (hur man för fram information som ska förmedlas) har barn tillägnat sig före 7-årsåldern. Den del av språket som på detta sätt, i en majoritetssituation, lärs in före skolåldern behärskas på likartat sätt av alla som använder språket. Man kan tala om att barn i denna ålder behärskar språkets bas
I texten ovan skrivs majoritetsspråk och majoritetssituation. Majoritetsspråket är det språk som talas av den dominerande befolkningsgruppen i ett samhälle. I Sverige är det alltså svenska. Med majoritetssituation menas då ett barn med två svensktalande föräldrar i Sverige. I en minoritetssituation kan språkutvecklingen se annorlunda ut.

När det gäller ordet textstruktur så avses det så kallade utvidgade textbegreppet - här kan det t ex gälla hur man håller en röd tråd i något man berättar. 


*Kenneth Hyltenstam är professor i tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet.

tisdag 15 februari 2011

Bebisar lär sig ord på en minut

På svt.se kan man titta på ett litet klipp där en åttamånadersbebis lär sig ett nytt ord på under en minut. Forskare vid Stockholms universitet har tittat närmare på tidig språkinlärning. En forskargrupp ledd av fonetikprofessorn Francisco Lacerda har visat att barn lär sig genom att först uppfatta helheter. Sedan kan de höra ut mindre och mindre delar. Programmet klippet kommer ifrån visas i Vetenskapens värld i SVT2 den 21 februari kl 20.00. Blogopederna kommer sitta klistrade! Eller titta på SVT Play senare, kanske.

fredag 11 februari 2011

I bokhyllan: Bygga broar och öppna dörrar





Redaktör Karin Jönsson

Karin Jönsson, fil dr och lektor i svenska med didaktisk inriktning vid Malmö Högskola är redaktör för boken som är skriven av henne och en rad andra intressanta författare (Monica Axelsson, Kerstin Bergöö, Lars Brink, Carina Fast, Lena Kåreland).

De olika kapitlen handlar om olika saker som gäller barns läs- och skrivutveckling, t ex hur skrivintresse flyter över i skrivande, skolans möjligheter att arbeta med språkutveckling och läs- och skrivutveckling i många ämnen och går in på hur skolan behöver förändras för att rusta eleverna för ett samhälle i förändring. I boken används bland annat begreppet “emergent literacy”*. Inget av dessa ord har någon bra svensk motsvarighet - det svenska “emergent litteracitet” är inte precis tydligare. Eftersom dessa två ord omfattar ganska mycket kan det vara värt att försöka sig på en definition:

Emergent (samma ord på engelska och svenska, men på svenska kommer betoningen på sista stavelsen - som i konkurrent)
Något som tar form eller utkristalliserar sig, eller något som kommer upp till ytan, framträder bit för bit.

Litteracitet - en del använder ordet literacy även på svenska, medan andra säger litteracitet
Litteracitet handlar om litteratur/text och hur man förhåller sig till det, men är mer än läskunnighet. Litteracitet innehåller inte bara de “vanliga” delarna av läsning - avkodning och läsförståelse - utan också läsarens upplevelse av textens stil, ordens valör mm.

Emergent litteracitet
Emergent litteracitet är det att börja tillägna sig skriftspråk i en utvidgad betydelse - det kan handla om barns upplevelse av hur föräldrarna beter sig eller verkar när de läser eller skriver olika typer av texter (matlista, räkningar, söndagstidningen), om barns upplevelse av språk på teve, i skolan, på fritids osv.

I boken beskrivs och förklaras också mycket om hur viktigt det är med samtal om berättelser. En upplevelse av en berättelse får man förstås när man hör den eller läser den. Men sedan när man diskuterar den med andra kan man få nya exempel på vad berättelsen handlar om. Analys av motiv och symbolik i berättelser, böcker och filmer är inte bara något som litteratur- och filmvetare sysslar med, utan förskole- och skolbarn har också en stor kompetens här. Den vuxne behövs för att ställa rätt frågor och kanske visa på olika möjligheter, men barnen kommer förvåna .

Bygga broar och öppna dörrar är en engagerande bok att läsa. Den innehåller många konkreta exempel i form av dialoger barn emellan eller mellan barn och vuxna och insikterna som barnen har eller får är ibland förbluffande. Det är också en bok med en matig teoretisk bakgrund utan att texten blir torr. Kapitlen avslutas med referenslistor för den som vill läsa forskningsartiklar eller andra böcker som kapitlen hänvisar till. Men det går också att använda delar av boken som metodbok för hur man kan genomföra lektioner och teman kring berättelser.

*Uttrycket ”emergent literacy” myntades 1966 av Marie Clay och har använts av många forskare sedan dess.

måndag 17 januari 2011

När ska man söka logoped?

Tidigare har vi skrivit några rader om när man som förälder ska efterfråga logoped till sitt barn. Då tog vi upp åldrarna 0-4 år. Här kommer en liten fortsättning:
  • Om barnet vid fyra års ålder är svårt att förstå för andra än föräldrar och syskon.
  • Om barnet halkar efter i bokstavsinlärningen i förskoleklass.
  • Om barnet inte har lärt sig läsa efter vårterminen i skolår ett.
  • Om barnet andas med öppen mun även när han eller hon inte är förkyld.

onsdag 22 september 2010

När ska man söka logoped?

Hur vet man som förälder ens barn behöver hjälp av en logoped? Utöver att man kan vända sig till sin vårdcentral eller barnhälsovården, kan man ta fasta på råden från Svenska Logopedförbundet:


När ska man söka logopedhjälp?

  • Under första halvåret: Var uppmärksam på att ditt barn reagerar på ljud. Om inte, undersök hörseln, Sök hjälp om ditt barn inte söker ögonkontakt när ni pratar med varandra.
  • 12 mån: Låt inte barnet sitta vid TV:n/videon långa stunder för det stimulerar inte språkutvecklingen.
  • 18 mån: Sök hjälp om barnet slutar att prata eller om talet inte fortsätter att utvecklas.
  • 2 år: Sök hjälp om ordförrådet – förutom mamma och pappa – bara innehåller ett fåtal ord, om barnets tal är oförståeligt också för familjen, om barnet inte sätter ihop 2 ord till en mening.
  • 3 år: Sök hjälp om barnet inte talar i korta meningar, om barnets tal är mycket svårförståeligt, om barnet bara använder ett fåtal verb, inga artiklar (en, ett) eller adjektiv, om barnet inte använder pluralböjningar.
  • 4 år: Sök hjälp om barnet har svårt att börja en mening eller om det upprepar stavelser eller ord,
  • om barnet använder korta, osammanhängande meningar, om talet inte alltid är förståeligt, om barnet inte kan återberätta enkla händelser.

lördag 29 maj 2010

Milstolpe: Första jollret

Hur börjar språkutvecklingen? Redan från födseln gör barnet ljud. Dessa reflexmässiga (vegetativa) ljud och signaler övergår i joller vid cirka 2-3 månaders ålder. Då byts de vegetativa ljuden ut mot mer vokaliserande ljud och joller (cooing), exempelvis vokalharanger och skrattliknande "hahaha". Motoriken i barnets talorgan (tunga, svalg, läppar struphuvud och stämband) är ännu inte tillräckligt utvecklade för att kunna göra alla ljud som behövs för att faktiskt prata. I samma ålder reagerar barnet också på din röst och andra ljud.

Varför jollrar och kommunicerar barnet redan från början?
– Barn kan inte som däggdjursungar klänga sig fast i pälsen för att försäkra sig om föräldrarnas stöd. De måste skaffa sig ett annat sätt att hänga kvar. Kommunikationen blir barnets mentala päls.
säger Ulrika Nettelbladt, professor i logopedi vid Lunds universitet till Sydsvenskan 090310. Kommunikationen är alltså livsviktig för barnet.

Även om barnet ännu inte gör "pratjoller" i tvåmånadersåldern, kommunicerar det med sin omgivning. Med ansiktsuttryck, ögonkontakt och kroppsspråk övar barnet på att inleda, upprätthålla och avsluta samspel. Barnet kan nu också vifta med händer och fötter och hålla huvudet uppe i magläge korta stunder.

I fyramåndersåldern förändras jollret när barnet börjar leka med sin röst, blåsa med läpparna och få med vokal- och konsonantnljud ur "vuxenspråk" i jollret. Barnet brukar också laborera med att låta väldigt tyst eller väldigt starkt. I den motoriska utvecklingen lär sig barnet samtidigt att gripa och lyfta huvudet högre än bröstkorgen i magläge. De börjar också vända sig mot ljud och röster.

Källor:

fredag 28 maj 2010

Språkstimulans: Hur stödjer du ett barns språkutveckling?

Här på Blogopederna kommer vi bland annat att tipsa om språklig stimulans. Vi börjar direkt:

Prata med barnet! Språket är en social funktion och det uppkommer och stimuleras i samtal.

Genom samtal stödjer du att barnet lär sig turtagning (den ena pratar - den andra pratar - den ena pratar igen), vilka språkljud som ingår i dess språk, ordförråd, grammatik, konventioner för samtal, språklig stil etc.

CPLOLs websida* finns broschyrer om språkstimulans. Där hittar du råd om hur du kan stödja ditt barns språkutveckling. Här är broschyrerna på svenska:

Broschyrerna finns på andra språk här.

* CPLOL står för "Comité Permanent de Liaison des Orthophonistes / Logopèdes de l'Union Européenne" och är en sammanslutning av logopeder i EU.