Typisk språkutveckling

Hur ser ett litet barns språkutveckling ut? Ja det kan man lägga år av sitt liv på att ta reda på (det gör ju t ex logopeder, föräldrar och förskolepedagoger), och det blir mer och mer fantastiskt ju mer man sätter sig in i det. Att det över huvud taget går! 

En riktigt kompakt sammanfattning av språkutveckling har Kenneth Hyltenstam* gjort i Att läsa och skriva (s 47-48):

Språkutveckling hos barn följer ett visst normalförlopp oavsett vilket språk det gäller. Även om variationen i hur snabbt enskilda barn går igenom förloppet är tämligen stor, kan man vid inlärning av ett majoritetsspråk ange vissa åldrar när barn brukar passera ett antal milstolpar i sin språkutveckling. Huvuddelen av språket lärs in under de första levnadsåren. Sålunda är modersmålets uttal i princip inlärt vid 3-4-årsåldern, även om vissa ljud och ljuddistinktioner behärskas av en del barn först i samband med skolstarten. Det mesta av språkets grammatiska struktur behärskar barn redan i 4-5-årsåldern. Utöver detta har barnet lärt sig en stor del av det centrala basordförrådet och behärskar vid skolstarten ca 8 000-10 000 ord, det ordförråd som används i hemmet och vanliga ord i barns liv i övrigt. Även de grundläggande reglerna för samtalsstruktur (hur man beter sig i samtal) och textstruktur (hur man för fram information som ska förmedlas) har barn tillägnat sig före 7-årsåldern. Den del av språket som på detta sätt, i en majoritetssituation, lärs in före skolåldern behärskas på likartat sätt av alla som använder språket. Man kan tala om att barn i denna ålder behärskar språkets bas. 

I texten ovan skrivs majoritetsspråk och majoritetssituation. Majoritetsspråket är det språk som talas av den dominerande befolkningsgruppen i ett samhälle. I Sverige är det alltså svenska. Med majoritetssituation menas då ett barn med två svensktalande föräldrar i Sverige. I en minoritetssituation kan språkutvecklingen se annorlunda ut.

När det gäller ordet textstruktur så avses det så kallade utvidgade textbegreppet - här kan det t ex gälla hur man håller en röd tråd i något man berättar. 

*Kenneth Hyltenstam är professor i tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet.