Långa köer till dyslexiutredning

I dagens Metro, Skåneupplagan (s 4) kan man läsa om de långa köerna till läs- och skrivutredning (dyslexiutredning) på logopedmottagningen på SUS (Skånes UniversitetsSjukhus) Malmö. Väntetiden kan vara 1½ år.

Med en dyslexidiagnos följer för många en känsla av att förstå sig själv lite bättre - en del går och tror att de är dumma för att läsningen går långsamt eller läsförståelsen blir haltande, när det i stället rör sig om en specifik svårighet med läsning och skrivning och ett fullgott tänkande. Förutom väntetiden för utredning har ofta föräldrar märkt tecken tidigt på att barnen har haft svårt med bokstäverna och läsningen och kanske väntat ett tag innan de eller skolan har initierat en utredning.

Utöver logopedmottagningarna finns det en hel del kommuner som utreder barn och det finns även en del privata alternativ.

Skolan gör rätt i att göra en så god utredning av läs- och skrivförmåga och språklig förmåga som möjligt, men skolan har skyldighet att ge barn i behov av särskilt stöd hjälp utifrån behov, inte diagnos. Om en specialpedagog tror att ett hjälpmedel som är anpassat för dyslektiker kommer hjälpa en elev, kan han eller hon alltså prova och se om det fungerar. Hjälpmedel såsom rättstavningsprogram och talsyntes kan man låna hem ifrån landstinget (i vissa landsting), men skolan har också alla möjligheter att låna ut de hjälpmedel som en elev behöver, helt oavsett diagnos.

Vad är den europeiska dyslexiveckan?

Denna vecka är det den europeiska dyslexiveckan. Dyslexi och vad man kan göra åt det uppmärksammas på många håll.

På Dyslexiförbundet FMLS hittar du ett omfattande program för dyslexiveckan, men kanske finns det ännu mer som inte står i det programmet. Vet du nåt som händer på din ort som du vill tipsa om, skriv det gärna i kommentarerna!

Genetiken bakom ADHD

Språk- och kommunikationssvårigheter är en del av många andra funktionsnedsättningar, exempelvis ADHD (Attention Deficit/Hyperactivity Disorder). Enligt en artikel i den högt ansedda medicinska tidskriften the Lancet har forskare hittat den genetiska orsaken till tillståndet. Här kan man läsa en lättfattlig summering av de nya rönen i Sydsvenskan.

Trevlig helg!

Dagens fikon: Logoped

Vad betyder egentligen ordet logoped? Är det något med fötter eller hur hänger det ihop?

Ordet logoped kommer av grekiskans "logos", ord och "paideia", fostran.

"Ped" kommer av paideia och samma ordled finns med i pediatriker (barnläkare) och pedofil. "Ped" finns också i latinet och då betyder det "fot". Det finns med i tex moped, pedikyr och engelskans pedestrian som betyder fotgängare.

Vad gör en logoped?

Logopeder utbildas vid medicinsk fakultet vid sex svenska universitet, i Lund, Stockholm, Göteborg, Umeå, Linköping och Uppsala. I utbildningen ingår, utöver logopedi, bland annat psykologi, lingvistik, anatomi och forskningsmetodik.

Efter examen legitimeras logopeder av Socialstyrelsen. Legitimationen innebär bland annat att logopeden följer hälso- och sjukvårdslagen, Patientdatalagen (journalföring) och att man har tystnadsplikt, precis som läkare, psykologer och sjuksköterskor. Enligt legitimationen och lagen får man som logoped bara arbeta enligt vetenskapligt bevisat effektiva metoder eller beprövad erfarenhet. Om man inte följer reglerna kan man bli av med sin legitimation. Logoped är en skyddad yrkestitel. Det innebär att det är olagligt att kalla sig logoped om man inte är det.

En logoped arbetar med att utreda, diagnostisera och behandla kommunikationsproblem till följd av språkstörning, talstörning och röststörning. I logopedens ansvarsområde ingår även diagnostik och behandling av sväljningsstörningar (dysfagi) och oralmotoriska svårigheter.

När ska man söka logoped?

Hur vet man som förälder ens barn behöver hjälp av en logoped? Utöver att man kan vända sig till sin vårdcentral eller barnhälsovården, kan man ta fasta på råden från Svenska Logopedförbundet:

När ska man söka logopedhjälp?

• Under första halvåret: Var uppmärksam på att ditt barn reagerar på ljud. Om inte, undersök hörseln, Sök hjälp om ditt barn inte söker ögonkontakt när ni pratar med varandra.
• 12 mån: Låt inte barnet sitta vid TV:n/videon långa stunder för det stimulerar inte språkutvecklingen.
• 18 mån: Sök hjälp om barnet slutar att prata eller om talet inte fortsätter att utvecklas.
• 2 år: Sök hjälp om ordförrådet – förutom mamma och pappa – bara innehåller ett fåtal ord, om barnets tal är oförståeligt också för familjen, om barnet inte sätter ihop 2 ord till en mening.
• 3 år: Sök hjälp om barnet inte talar i korta meningar, om barnets tal är mycket svårförståeligt, om barnet bara använder ett fåtal verb, inga artiklar (en, ett) eller adjektiv, om barnet inte använder pluralböjningar.
• 4 år: Sök hjälp om barnet har svårt att börja en mening eller om det upprepar stavelser eller ord,
• om barnet använder korta, osammanhängande meningar, om talet inte alltid är förståeligt, om barnet inte kan återberätta enkla händelser.

Vad är GAKK?

Förkortningen GAKK står för Grafisk Alternativ och Kompletterande Kommunikation. Med "grafisk" menar man i stort sätt all AKK med hjälpmedel utöver den egna kroppen (dvs nästan allt utom TAKK).

I GAKK förstärker vi i omgivningen vårt eget tal genom att "pekprata" - peka på bilder eller symboler - till personen som är i behov av GAKK. Personer som behöver GAKK för att uttrycka sig pekar också på bilder eller symboler, ibland som komplement till "otydligt" tal, eller som alternativ om de inte kan tala alls.

Symbolerna och bilderna kan vara allt från konkreta föremål till enkla tecknade bilder, foton, stiliserade bildsystem eller bliss-symboler. Vilka bilder eller symboler man väljer brukar faktiskt vara mindre viktigt. Precis som med annan AKK är det vi i omgivningen som är viktigast!

Här kommer några exempel:

En tecknad bild av vantar kan symbolisera vantar, liksom ett foto. Kanske föreställer bilden ett par vantar vilka som helst, eller är det just barnets vantar som är fotograferade. Man kan också använda sig av de faktiska vantarna, för att slippa gå "omvägen" om en bild om det är för svårt.

Det kan vara just "vantar" man vill visa, eller kan man komma överens om att vantarna (eller bilden på dem) står för aktiviteten "att gå ut". Kanske visar man då vantarna (eller bilden) som förberedelse varje gång man ska gå ut, eller visar GAKK:aren själv på vantarna när han eller hon vill gå ut.

På samma sätt som vantarna kan stå för "att gå ut" kan en stiliserad bild av en handduk symbolisera "dusch" eller "att duscha". Man kan också använda en bild av själva aktiviteten, en bild av vilken handduk som helst, av just GAKK:arens handduk, eller den faktiska handduken. Det viktiga är att man göra likadant hela tiden och i alla miljöer GAKK:aren vistas i!

Har man många bilder eller symboler kan det vara en god idé att ha dem organiserade på en kommunikationskarta eller i en mapp. Bilden ovan föreställer en blisskarta i standardformat. Klicka på bilden för att förstora! Kartan innehåller ca 500 symboler som är organiserade på ett sätt som stödjer förmågan att uttrycka sig med mer än ett ord i taget. Mer information om bliss kommer senare!

Detta inlägg är bara en kort orientering kring GAKK. Det finns mycket mer att säga och diskutera, fortsättning följer!

Dagens fikon: AKK

"AKK" står för Alternativ och Kompletterande Kommunikation. Med AKK menar man alltifrån att förstärka talet med kroppspråk, tecken eller bilder till avancerade pratapparater och datorer.

Viktigast är alltid människorna och miljön runt den som behöver AKK. AKK behövs ofta både som uttryck och för att förstå.

Dagens fikon: Avkodning

Avkodningen är den tekniska delen av läsningen. Avkodning innebär att man tolkar bokstavsräckan på pappret/skärmen/skylten till en ljudräcka som man skulle kunna säga för sig själv. Det är alltså en omtolkning av bokstäverna till ljud. Avkodning kräver inte att man förstår ordet, men det går snabbare att avkoda om man känner till och förstår ordet. En del språk är lättare att avkoda än andra. För en som läser det latinska alfabetet - vårt alfabet - är det ganska lätt att avkoda italienska och finska men ganska svårt att avkoda engelska.

Dagens fikon

"Fikonspråk" är egentligen benämningen på hemliga språk man får genom att kasta om stavelse eller ljud i ord. Ibland använder man också termen i överförd betydelse om ”svårbegripligt expertspråk". Under rubriken Dagens fikon kommer vi kort att presentera kluriga begrepp och ge definitioner av dem, så att de slutar vara fikonspråk för er.

Vad är TAKK?

TAKK står för Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (det är samma metod som tidigare kallats ”Tecken som stöd till talet” eller ”tecken på talets grund”).

När man använder Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation förstärker men de viktigaste orden i en mening genom att teckna dem med händerna. De tecken man använder är lånade från de dövas teckenspråk.

Ex: ”Snart kommer mormor!” ,”Nu jobbar vi, sen ska vi leka”, ”Jag är rädd för hunden” ”På kalaset imorgon ska vi ha saft och tårta och godis.” eller kanske t o m ”Nu kommer pappa hem, tänk så roligt vi ska ha!”

Tecknen "stannar" längre i luften än talade ord, vilket gör dem lättare att förstå för barnen. De fungerar också som ledtrådar till vilka ord i meningen som är viktigast. Dessutom leder tecknandet till att barnet får orden visuellt (genom synen) och auditivt (genom hörseln) samtidigt. På samma sätt förstår vi ett otydligt eller fåordigt barn bättre om han eller hon också tecknar samtidigt.

När man pratar om att barn behöver TAKK menar man egentligen att det är alla runt omkring barnet som ska börja teckna. Precis som ett litet barn hör flera hundra tusen ord innan det själv först gången säger ”lampa” när man pekar på lampan eller ”pappa” när pappa kommer in i rummet, kommer det att behöva se tecknen för ”pappa” och ”lampa” lika många gånger innan han eller hon själv tecknar.

TAKK är ett bra stöd för ett barn som ännu inte börjat tala eller för ett barn som inte kommer vidare i sin språkutveckling, t ex till följd av en språkstörning eller motoriska begränsningar. TAKK gör INTE att barnet slutar säga de ord han eller hon redan kan. Det blir inte heller så att barnet inte utvecklar tal. Det är snarare så att tecknen och en tecknande miljö stöttar barnets språkutveckling, både i vad barnet själv kan uttrycka och vad barnet förstår.

Utöver att tecknen budskapet gör vårt tal tydligare för barnet, gör tecknen att vi vuxna pratar lite långsammare och i enklare meningar eftersom vi måste koncentrera oss på att teckna samtidigt. Det gör det också lättare för ett barn med nedsatt språkförståelse att förstå och lära sig.

LUSning och avLUSning

LUS av Sundblad, Allard och Rudqvist är ett populärt material på många skolor i landet. LUS står för LäsUtvecklingsSchema och är tänkt som ett sätt att hålla ett öga på hur ett barns läsinlärning framskrider. På så sätt ska man kunna anpassa pedagogiken till gruppens nivå. Man ser också vilka barn som inte har nått upp till den nivå som förväntas. Når barnet inte upp till nivån så kan man sätta in åtgärder. LUS ger dock inga tips på vad som fattas barnet och hur man kan gå vidare, utan det kan vara en mängd skäl till att det inte går framåt. (Här kommer naturligtvis många lärare säga "Jo, det kan jag utläsa!" och det är jättebra. Det är för att ni är goda pedagoger med kunskaper om läsinlärning. Det beror inte på LUS.)

LUS förutsätter att alla elever lär sig allt i samma ordning, för att de ska gå uppåt i den trappa som schemat bygger på. Alla elever lär sig naturligtvis inte allt i samma ordning. Läsning är en komplex aktivitet och det finns många sätt att ta sig till målet - en god läsförståelse och en god behållning av läsning. Framför allt är det i två fall som LUS inte lämpar sig som enda bedömningsmetod: Flerspråkiga barn och barn med (eller i riskzonen för) dyslexi. Dessa barn riskerar att "fastna" i LUS-trappan och inte komma vidare. Då måste man ta reda på varför, så man inte tränar in absurdum på nåt som eleven t ex redan kan eller aldrig kommer lära sig (vilket som av dessa tär på självkänslan!). Flerspråkiga elever fanns förstås på skolorna i Sverige redan på slutet av 70-talet när LUS utvecklades, men forskningen om flerspråkig språkutveckling och om pedagogiska aspekter på flerspråkighet hade inte alls kommit så långt som nu. Dyslexibegreppet var däremot känt och etablerat även på 70-talet, men Sundblad anser att dyslexi inte finns. Det är därför som LUS inte tar hänsyn till denna vanliga (2-5%), neurobiologiskt grundade, medicinska diagnos!

Om målet inte är översiktlig screening eller bedömning på gruppnivå, utan en faktisk kartläggning av en elevs läsutveckling så rekommenderar jag följande:

Sluta med LUS och börja med God Läsutveckling av Ingvar Lundberg och Katarina Herrlin. Med God Läsutveckling kan man se framsteg på flera olika nivåer så man ser vad man får för effekt av insatserna, vilket både pedagoger, elever och föräldrar har nytta och glädje av.

(Bilden är norpad från Anticimex, och lusen på bilden har inget med artikeln att göra.)

Hitta läsningen!

Kodknäckarna har producerat en DVD, Hitta läsningen, som handlar om hur man som förälder kan stödja sitt barns läsinlärning. Den innehåller 15 övningar för barn 5-8 år.

DVDn delas ut gratis till de första 50 som hör av sig och vill prova den, mot att de svarar på några frågor. DVDn är till största delen på svenska men innehåller också 10 minuter långa filmer för föräldrar som talar engelska, arabiska, persiska, kurdiska/sorani eller somaliska.

Trailer här!

Screening för att upptäcka läs- och skrivsvårigheter

Screena!

Ett av fdb:s elva (utmärkta) förslag är återkommande screening i skolan för att upptäcka vilka barn som är i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter. Screening innebär att alla barn genomgår en översiktlig testning med målet att hitta de flesta barn som inte hänger med i läsningen. Det är en grovsållning som inte går in närmare in på orsaker eller åtgärder.

Vilka hittar man?

Det beror förstås på vad man testar med. Om man exempelvis använder Christer Jacobssons Läskedjor så kommer man hitta elever med avkodningssvårigheter*, litet ordförråd, synproblem, hög skolfrånvaro, koncentrationssvårigheter, bristande kunskaper i svenska med flera. Bra! Sen när man har hittat dem börjar förstås arbetet med att komma fram till vad svårigheterna beror på (för varje elev, för en hel klass, i ett helt arbetslag) och vad man kan göra åt dem (för varje elev, för en hel klass, i ett helt arbetslag). Redan i början av skolan kan man alltså arbeta systematiskt med att sätta in rätt stöd för rätt elev! Genom att göra om screeningen t ex vartannat år kan man se om de elever som hade svårigheter har utvecklats genom de åtgärder som satts in, vilka som har utvecklats i den takt som var väntad och ifall någon inte längre utvecklas i den takt som var väntad.

Och en sak till: Vänta inte på "läsmognad"! Har barnet svårt med läsningen, sätt in stöd! Gör det på ett motiverande sätt, så att det blir roligt för barnet. Det kommer löna sig, humanistiskt och ekonomiskt!

På SKEDs websida finns både screeningmaterial och andra testmaterial.

*Avkodningssvårigheter innebär svårigheter med den tekniska delen av läsningen. I den ingår att kunna koppla ihop vilken bokstav (eller vilka bokstäver) som låter på vilket sätt, förmågan att ljuda ihop bokstäver till ett ord och att kunna läsa av ett helt ord med bara en blick.

Länk: Kod-Knäckarna

Kod-Knäckarna vänder sig till föräldrar och kan bistå med fakta och råd om läs- och skrivutveckling och läs- och skrivsvårigheter. Deras beskrivning finns nedan:

"Kod-Knäckarna är en ideell förening som vänder sig till föräldrar som undrar med oro varför deras barn har svårt att få ordning på bokstäverna.

Vi vet hur krångligt det kan vara att hitta den hjälp och information som man då behöver. Frågorna hopar sig: Hur får jag veta? Vad ska jag göra? Vad är bäst för mitt barn? Vi erbjuder basfakta kring lässvårigheter och dyslexi särskilt anpassat för föräldrar. Vi ger också konkreta råd och tips.

Skolan har ansvaret för barnens läs- och skrivinlärning och du ska ställa krav på kvaliteten på den undervisningen. Men du som förälder är också en viktig resurs för ditt barn. Du kan stötta läs- och skrivutvecklingen på många vis. Barn, föräldrar och lärare blir alla vinnare om ett gott samarbete kommer igång tidigt.

Forskarna har länge hävdat att tidiga insatser är avgörande för hur barnen lyckas lära sig att läsa och skriva. Därför vill vi ge föräldrar smart information som är lätt att förstå. Barnet är beroende av att de vuxna ser, förstår och agerar gemensamt. Ett gott samarbete mellan föräldrar och lärare skapar en mycket viktig trygghet för barnet både hemma och i skolan.

I Kod-Knäckarnas styrelse sitter Louise Belfrage, Kerstin Hagrup, Ingalill Bryngelson, Eva Sjölund och Johan Belfrage."

Milstolpe: Första jollret

Hur börjar språkutvecklingen? Redan från födseln gör barnet ljud. Dessa reflexmässiga (vegetativa) ljud och signaler övergår i joller vid cirka 2-3 månaders ålder. Då byts de vegetativa ljuden ut mot mer vokaliserande ljud och joller (cooing), exempelvis vokalharanger och skrattliknande "hahaha". Motoriken i barnets talorgan (tunga, svalg, läppar struphuvud och stämband) är ännu inte tillräckligt utvecklade för att kunna göra alla ljud som behövs för att faktiskt prata. I samma ålder reagerar barnet också på din röst och andra ljud.

Varför jollrar och kommunicerar barnet redan från början?

– Barn kan inte som däggdjursungar klänga sig fast i pälsen för att försäkra sig om föräldrarnas stöd. De måste skaffa sig ett annat sätt att hänga kvar. Kommunikationen blir barnets mentala päls.

säger Ulrika Nettelbladt, professor i logopedi vid Lunds universitet till Sydsvenskan 090310. Kommunikationen är alltså livsviktig för barnet.

Även om barnet ännu inte gör "pratjoller" i tvåmånadersåldern, kommunicerar det med sin omgivning. Med ansiktsuttryck, ögonkontakt och kroppsspråk övar barnet på att inleda, upprätthålla och avsluta samspel. Barnet kan nu också vifta med händer och fötter och hålla huvudet uppe i magläge korta stunder.

I fyramåndersåldern förändras jollret när barnet börjar leka med sin röst, blåsa med läpparna och få med vokal- och konsonantnljud ur "vuxenspråk" i jollret. Barnet brukar också laborera med att låta väldigt tyst eller väldigt starkt. I den motoriska utvecklingen lär sig barnet samtidigt att gripa och lyfta huvudet högre än bröstkorgen i magläge. De börjar också vända sig mot ljud och röster.

Källor:

http://cplol.eu/files/leaflets/SE_leaflet_1.pdf, http://www.babyvarlden.se/, http://www.fass.se/LIF/lakarbok/, http://growingpeople.se/, Sydsvenskan 090310

Språkstimulans: Hur stödjer du ett barns språkutveckling?

Här på Blogopederna kommer vi bland annat att tipsa om språklig stimulans. Vi börjar direkt:

Prata med barnet! Språket är en social funktion och det uppkommer och stimuleras i samtal.

Genom samtal stödjer du att barnet lär sig turtagning (den ena pratar - den andra pratar - den ena pratar igen), vilka språkljud som ingår i dess språk, ordförråd, grammatik, konventioner för samtal, språklig stil etc.

På CPLOLs websida* finns broschyrer om språkstimulans. Där hittar du råd om hur du kan stödja ditt barns språkutveckling. Här är broschyrerna på svenska:

0-12 månader

1-2 år

2-3 år

3-4 år

Broschyrerna finns på andra språk här.

* CPLOL står för "Comité Permanent de Liaison des Orthophonistes / Logopèdes de l'Union Européenne" och är en sammanslutning av logopeder i EU.

Välkomna!

Hej och välkomna till Blogopederna!

Här kommer du att hitta information om språk och kommunikation. Vi skriver om aktuell litteratur, nyheter och tips kring språkutveckling, språkstörning, flerspråkighet, läs- och skrivsvårigheter och dyslexi.

Vi vänder oss till alla som är intresserade av dessa ämnen, såväl föräldrar som skol- och förskolepersonal, politiker och andra som har ett intresse för att lära sig mer om språk.

Vi ser fram emot diskussioner och erfarenhetsutbyte med er läsare!

Hälsningar
de bloggande logopederna Emily och Kerstin