måndag 31 januari 2011

I bokhyllan: Ibland låtsas jag att jag förstår

Ibland låtsas jag att jag förstår är skriven av Malena Sjöberg. Det är en bok om barn och unga med språkstörning. Det är en samling goda exempel när det gäller hur kommuner har tagit hand om sina barn och unga med denna funktionsnedsättning. Boken ger också en viss inblick i hur det är att leva med språkstörning i skolan - i samspråk med klasskamrater och lärare.

Språkstörning innebär att man har en typisk kognitiv utveckling utöver den språkliga förmågan, men innebär ofta stora inlärningssvårigheter. Eftersom språket används i så stor utsträckning för vårt lärande så är det en stor utmaning att hitta rätt pedagogiska metoder för eleverna med språkstörning. Det hittar man förstås i specialverksamheter för barn med språkstörning, t ex Kommunikationsklasserna på Söderkullaskolan i Malmö eller på Hällsboskolan, men det går även att lösa i "hemskolan" med rätt kompetens och resurstilldelning.

Boken har några år på nacken men har ett rättelseblad från 2009 att ladda ner. Förutom den tryckta boken finns boken inläst i DAISY-format i pärmen.

Vem bör läsa? Rektorer, pedagoger, föräldrar.

fredag 28 januari 2011

Tips: Hitta läsningen


I DVD-filmen Hitta läsningen ger logopeden Bodil Andersson Rack handfasta råd kring hur man på ett lekfullt sätt kan stimulera läs- och skrivutvecklingen hos sitt barn. Man får mer kunskap kring läs- och skrivutveckling, tips på roliga övningar och filmexempel med barn och föräldrar som leker med språket tillsammans.

Med DVD:n följer också material man kan skriva ut och använda i övningarna. Övningarna är anpassade för barn i 5-8-års ålder som är precis i början av läs- och skrivutvecklingen. En del av DVD:n handlar om flerspråkiga barns läs- och skrivutveckling.

Filmen kan beställas från
Kod-Knäckarnas hemsida. Där kan man även se en trailer från filmen och ladda ner delar av materialet.

Trevlig helg önskar Blogopederna!

måndag 24 januari 2011

Hunden som lärt sig fler än tusen ord

En pensionerad psykologiprofessor har lärt en border collie över 1 000 ord, viss kategorisering av ord samt grundläggande grammatik.


Enligt artikeln i DN behöver border collies sysselsättas så att de inte blir nervösa och olyckliga i overksamhet och kanske behövde professorn emeritus också en del sysselsättning. Han har tränat i fyra timmar om dagen med hunden.

Hundarna på bilden har inget med artikeln att göra.

Vad är språkljud/fonem?

Språkljud - eller fonem - är det talade språkets atomer. Språkljuden betyder ingenting i sig själva, men hopsatta till en räcka blir de till ord. Ett exempel på ett språkljud är b-ljudet som finns i ‘bil’. Ett annat språkljud är p-ljudet som finns i ‘pil’.

I bil och pil är det bara ett språkljud som skiljer orden åt, men orden betyder helt olika saker. Samtidigt betyder ju inte b eller p något i sig själva. Därför brukar man säga att språkljuden är de minsta betydelseskiljande delarna av språket.

En del språkljud motsvaras av en bokstav. Bokstaven b uttalas [be:] när man bokstaverar eller rabblar alfabetet men språkljudet är [b]. Man säger ju [bi:l], inte [be i: el].

Ett språkljud motsvaras inte alltid av en bokstav. Exempelvis kan det språkljud som kallas “sje-ljudet” skrivas på många sätt - t ex sk, sj, stj, si (skära, sjal, stjärna, fusion). Omvänt kan samma bokstav uttalas med olika språkljud, såsom bokstaven a i ‘hal’ respektive ‘hall’.

(Just nu har vi inte tillgång till någon font med det fonetiska alfabetet IPA, där alla språkljud har egna specifika tecken.)

torsdag 20 januari 2011

Vad är modersmål?

Modersmål är språket man är född och uppvuxen med. Många har mer än ett modersmål, exempelvis om föräldrarna pratar olika språk. I skolan och förskolan kan man få modersmålsundervisning i det modersmål som inte är svenska.

måndag 17 januari 2011

När ska man söka logoped?

Tidigare har vi skrivit några rader om när man som förälder ska efterfråga logoped till sitt barn. Då tog vi upp åldrarna 0-4 år. Här kommer en liten fortsättning:
  • Om barnet vid fyra års ålder är svårt att förstå för andra än föräldrar och syskon.
  • Om barnet halkar efter i bokstavsinlärningen i förskoleklass.
  • Om barnet inte har lärt sig läsa efter vårterminen i skolår ett.
  • Om barnet andas med öppen mun även när han eller hon inte är förkyld.

lördag 15 januari 2011

Dagens fikon: Stavelse

En stavelse är en vokal* (a, o, u, å, e, i, y, ä, ö) tillsammans med dess tillhörande konsonanter (b, d, f, g, h...). Stavelserna kan vara betonade eller obetonade och det blir avgörande för språkets rytm.

Jollrande barn tränar ofta på stavelsestrukturer innan de kan säga "riktiga ord". Stavelsejoller - 'papapapapapa' - är den sista delen av jollerutvecklingen innan det blir ord av det - 'pappa'.

Exempel:
'Sta-vel-se' innehåller tre stavelser
'Sta-vel-ser-na' innehåller fyra.
'I' innehåller en stavelse, liksom 'is', 'ris' och 'pris'.

*Det finns stavelser utan vokal. Norrländska ['fu:tn] (foten) har ingen vokal, men ljuden tn utgör ändå en stavelse. Det engelska uttalet av London ['landn] har också två stavelser men ingen vokal i den andra stavelsen. Man kallar det för "stavelsebildande n".

söndag 9 januari 2011

Elever med läs- och skrivsvårigheter får inte den hjälp de behöver i grundskolan

I gårdagens DN-debatt skriver logoped och medicine doktor Ulla Föhrer tillsammans med författaren, läraren och dyslektikern Helena Bross om situationen för elever med läs- och skrivsvårigheter i våra svenska grundskolor. Deras inlägg heter "Elever med läshandikapp diskrimineras i grundskolan", och som framgår av titeln är det situationen för dessa elever inte särskilt positiv:
"Trots alla datorer och andra hjälpmedel som finns – och trots att det i dag går att köpa ljudböcker i varje bokhandel – är det inte självklart att grundskoleelever med dyslexi/läs- och skrivsvårigheter får hjälp. Eftersom många inte får de rätta förutsättningarna för inlärning, tvingas de sitta av sin skoltid under psykiskt lidande. Det här är inte bara en katastrof för den enskilda eleven utan också ett samhällsekonomiskt slöseri. I en modern skola borde assisterande teknik vara en självklarhet. Att inte använda sådana hjälpmedel är diskriminering och ytterst en demokratifråga."
Budskapet i artikeln är desto positivare; om eleverna bara fick den hjälp de behöver skulle de klara sin skolgång så mycket bättre. Med datorn som skrivhjälpmedel vid bokstavsinlärning, talsyntes som återkoppling, inlästa läroböcker, tillgång till lärarens anteckningar på tavlan och längre tid vid skriftliga prov kan eleven lägga sina resurser på att lära sig innehållet i skolämnena istället för att bara kämpa med det som är allra svårast, nämligen läsning och skrivning.

Skolan är skyldig att anpassa undervisningen efter varje elevs förutsättningar och vi hoppas, i likhet med artikelförfattarna, att det efterlevs i möjligaste mån i hela landet.