Vad är GAKK?

Förkortningen GAKK står för Grafisk Alternativ och Kompletterande Kommunikation. Med "grafisk" menar man i stort sätt all AKK med hjälpmedel utöver den egna kroppen (dvs nästan allt utom TAKK).

I GAKK förstärker vi i omgivningen vårt eget tal genom att "pekprata" - peka på bilder eller symboler - till personen som är i behov av GAKK. Personer som behöver GAKK för att uttrycka sig pekar också på bilder eller symboler, ibland som komplement till "otydligt" tal, eller som alternativ om de inte kan tala alls.

Symbolerna och bilderna kan vara allt från konkreta föremål till enkla tecknade bilder, foton, stiliserade bildsystem eller bliss-symboler. Vilka bilder eller symboler man väljer brukar faktiskt vara mindre viktigt. Precis som med annan AKK är det vi i omgivningen som är viktigast!

Här kommer några exempel:

En tecknad bild av vantar kan symbolisera vantar, liksom ett foto. Kanske föreställer bilden ett par vantar vilka som helst, eller är det just barnets vantar som är fotograferade. Man kan också använda sig av de faktiska vantarna, för att slippa gå "omvägen" om en bild om det är för svårt.

Det kan vara just "vantar" man vill visa, eller kan man komma överens om att vantarna (eller bilden på dem) står för aktiviteten "att gå ut". Kanske visar man då vantarna (eller bilden) som förberedelse varje gång man ska gå ut, eller visar GAKK:aren själv på vantarna när han eller hon vill gå ut.

På samma sätt som vantarna kan stå för "att gå ut" kan en stiliserad bild av en handduk symbolisera "dusch" eller "att duscha". Man kan också använda en bild av själva aktiviteten, en bild av vilken handduk som helst, av just GAKK:arens handduk, eller den faktiska handduken. Det viktiga är att man göra likadant hela tiden och i alla miljöer GAKK:aren vistas i!

Har man många bilder eller symboler kan det vara en god idé att ha dem organiserade på en kommunikationskarta eller i en mapp. Bilden ovan föreställer en blisskarta i standardformat. Klicka på bilden för att förstora! Kartan innehåller ca 500 symboler som är organiserade på ett sätt som stödjer förmågan att uttrycka sig med mer än ett ord i taget. Mer information om bliss kommer senare!

Detta inlägg är bara en kort orientering kring GAKK. Det finns mycket mer att säga och diskutera, fortsättning följer!

Dagens fikon: AKK

"AKK" står för Alternativ och Kompletterande Kommunikation. Med AKK menar man alltifrån att förstärka talet med kroppspråk, tecken eller bilder till avancerade pratapparater och datorer.

Viktigast är alltid människorna och miljön runt den som behöver AKK. AKK behövs ofta både som uttryck och för att förstå.

Dagens fikon: Avkodning

Avkodningen är den tekniska delen av läsningen. Avkodning innebär att man tolkar bokstavsräckan på pappret/skärmen/skylten till en ljudräcka som man skulle kunna säga för sig själv. Det är alltså en omtolkning av bokstäverna till ljud. Avkodning kräver inte att man förstår ordet, men det går snabbare att avkoda om man känner till och förstår ordet. En del språk är lättare att avkoda än andra. För en som läser det latinska alfabetet - vårt alfabet - är det ganska lätt att avkoda italienska och finska men ganska svårt att avkoda engelska.

Dagens fikon

"Fikonspråk" är egentligen benämningen på hemliga språk man får genom att kasta om stavelse eller ljud i ord. Ibland använder man också termen i överförd betydelse om ”svårbegripligt expertspråk". Under rubriken Dagens fikon kommer vi kort att presentera kluriga begrepp och ge definitioner av dem, så att de slutar vara fikonspråk för er.

Vad är TAKK?

TAKK står för Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (det är samma metod som tidigare kallats ”Tecken som stöd till talet” eller ”tecken på talets grund”).

När man använder Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation förstärker men de viktigaste orden i en mening genom att teckna dem med händerna. De tecken man använder är lånade från de dövas teckenspråk.

Ex: ”Snart kommer mormor!” ,”Nu jobbar vi, sen ska vi leka”, ”Jag är rädd för hunden” ”På kalaset imorgon ska vi ha saft och tårta och godis.” eller kanske t o m ”Nu kommer pappa hem, tänk så roligt vi ska ha!”

Tecknen "stannar" längre i luften än talade ord, vilket gör dem lättare att förstå för barnen. De fungerar också som ledtrådar till vilka ord i meningen som är viktigast. Dessutom leder tecknandet till att barnet får orden visuellt (genom synen) och auditivt (genom hörseln) samtidigt. På samma sätt förstår vi ett otydligt eller fåordigt barn bättre om han eller hon också tecknar samtidigt.

När man pratar om att barn behöver TAKK menar man egentligen att det är alla runt omkring barnet som ska börja teckna. Precis som ett litet barn hör flera hundra tusen ord innan det själv först gången säger ”lampa” när man pekar på lampan eller ”pappa” när pappa kommer in i rummet, kommer det att behöva se tecknen för ”pappa” och ”lampa” lika många gånger innan han eller hon själv tecknar.

TAKK är ett bra stöd för ett barn som ännu inte börjat tala eller för ett barn som inte kommer vidare i sin språkutveckling, t ex till följd av en språkstörning eller motoriska begränsningar. TAKK gör INTE att barnet slutar säga de ord han eller hon redan kan. Det blir inte heller så att barnet inte utvecklar tal. Det är snarare så att tecknen och en tecknande miljö stöttar barnets språkutveckling, både i vad barnet själv kan uttrycka och vad barnet förstår.

Utöver att tecknen budskapet gör vårt tal tydligare för barnet, gör tecknen att vi vuxna pratar lite långsammare och i enklare meningar eftersom vi måste koncentrera oss på att teckna samtidigt. Det gör det också lättare för ett barn med nedsatt språkförståelse att förstå och lära sig.

LUSning och avLUSning

LUS av Sundblad, Allard och Rudqvist är ett populärt material på många skolor i landet. LUS står för LäsUtvecklingsSchema och är tänkt som ett sätt att hålla ett öga på hur ett barns läsinlärning framskrider. På så sätt ska man kunna anpassa pedagogiken till gruppens nivå. Man ser också vilka barn som inte har nått upp till den nivå som förväntas. Når barnet inte upp till nivån så kan man sätta in åtgärder. LUS ger dock inga tips på vad som fattas barnet och hur man kan gå vidare, utan det kan vara en mängd skäl till att det inte går framåt. (Här kommer naturligtvis många lärare säga "Jo, det kan jag utläsa!" och det är jättebra. Det är för att ni är goda pedagoger med kunskaper om läsinlärning. Det beror inte på LUS.)

LUS förutsätter att alla elever lär sig allt i samma ordning, för att de ska gå uppåt i den trappa som schemat bygger på. Alla elever lär sig naturligtvis inte allt i samma ordning. Läsning är en komplex aktivitet och det finns många sätt att ta sig till målet - en god läsförståelse och en god behållning av läsning. Framför allt är det i två fall som LUS inte lämpar sig som enda bedömningsmetod: Flerspråkiga barn och barn med (eller i riskzonen för) dyslexi. Dessa barn riskerar att "fastna" i LUS-trappan och inte komma vidare. Då måste man ta reda på varför, så man inte tränar in absurdum på nåt som eleven t ex redan kan eller aldrig kommer lära sig (vilket som av dessa tär på självkänslan!). Flerspråkiga elever fanns förstås på skolorna i Sverige redan på slutet av 70-talet när LUS utvecklades, men forskningen om flerspråkig språkutveckling och om pedagogiska aspekter på flerspråkighet hade inte alls kommit så långt som nu. Dyslexibegreppet var däremot känt och etablerat även på 70-talet, men Sundblad anser att dyslexi inte finns. Det är därför som LUS inte tar hänsyn till denna vanliga (2-5%), neurobiologiskt grundade, medicinska diagnos!

Om målet inte är översiktlig screening eller bedömning på gruppnivå, utan en faktisk kartläggning av en elevs läsutveckling så rekommenderar jag följande:

Sluta med LUS och börja med God Läsutveckling av Ingvar Lundberg och Katarina Herrlin. Med God Läsutveckling kan man se framsteg på flera olika nivåer så man ser vad man får för effekt av insatserna, vilket både pedagoger, elever och föräldrar har nytta och glädje av.

(Bilden är norpad från Anticimex, och lusen på bilden har inget med artikeln att göra.)

Hitta läsningen!

Kodknäckarna har producerat en DVD, Hitta läsningen, som handlar om hur man som förälder kan stödja sitt barns läsinlärning. Den innehåller 15 övningar för barn 5-8 år.

DVDn delas ut gratis till de första 50 som hör av sig och vill prova den, mot att de svarar på några frågor. DVDn är till största delen på svenska men innehåller också 10 minuter långa filmer för föräldrar som talar engelska, arabiska, persiska, kurdiska/sorani eller somaliska.

Trailer här!