måndag 31 maj 2010

Screening för att upptäcka läs- och skrivsvårigheter

Screena!

Ett av fdb:s elva (utmärkta) förslag är återkommande screening i skolan för att upptäcka vilka barn som är i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter. Screening innebär att alla barn genomgår en översiktlig testning med målet att hitta de flesta barn som inte hänger med i läsningen. Det är en grovsållning som inte går in närmare in på orsaker eller åtgärder.

Vilka hittar man?
Det beror förstås på vad man testar med. Om man exempelvis använder Christer Jacobssons Läskedjor så kommer man hitta elever med avkodningssvårigheter*, litet ordförråd, synproblem, hög skolfrånvaro, koncentrationssvårigheter, bristande kunskaper i svenska med flera. Bra! Sen när man har hittat dem börjar förstås arbetet med att komma fram till vad svårigheterna beror på (för varje elev, för en hel klass, i ett helt arbetslag) och vad man kan göra åt dem (för varje elev, för en hel klass, i ett helt arbetslag). Redan i början av skolan kan man alltså arbeta systematiskt med att sätta in rätt stöd för rätt elev! Genom att göra om screeningen t ex vartannat år kan man se om de elever som hade svårigheter har utvecklats genom de åtgärder som satts in, vilka som har utvecklats i den takt som var väntad och ifall någon inte längre utvecklas i den takt som var väntad.

Och en sak till: Vänta inte på "läsmognad"! Har barnet svårt med läsningen, sätt in stöd! Gör det på ett motiverande sätt, så att det blir roligt för barnet. Det kommer löna sig, humanistiskt och ekonomiskt!


*Avkodningssvårigheter innebär svårigheter med den tekniska delen av läsningen. I den ingår att kunna koppla ihop vilken bokstav (eller vilka bokstäver) som låter på vilket sätt, förmågan att ljuda ihop bokstäver till ett ord och att kunna läsa av ett helt ord med bara en blick.

söndag 30 maj 2010

Länk: Kod-Knäckarna

Kod-Knäckarna vänder sig till föräldrar och kan bistå med fakta och råd om läs- och skrivutveckling och läs- och skrivsvårigheter. Deras beskrivning finns nedan:

"Kod-Knäckarna är en ideell förening som vänder sig till föräldrar som undrar med oro varför deras barn har svårt att få ordning på bokstäverna.

Vi vet hur krångligt det kan vara att hitta den hjälp och information som man då behöver. Frågorna hopar sig: Hur får jag veta? Vad ska jag göra? Vad är bäst för mitt barn? Vi erbjuder basfakta kring lässvårigheter och dyslexi särskilt anpassat för föräldrar. Vi ger också konkreta råd och tips.

Skolan har ansvaret för barnens läs- och skrivinlärning och du ska ställa krav på kvaliteten på den undervisningen. Men du som förälder är också en viktig resurs för ditt barn. Du kan stötta läs- och skrivutvecklingen på många vis. Barn, föräldrar och lärare blir alla vinnare om ett gott samarbete kommer igång tidigt.

Forskarna har länge hävdat att tidiga insatser är avgörande för hur barnen lyckas lära sig att läsa och skriva. Därför vill vi ge föräldrar smart information som är lätt att förstå. Barnet är beroende av att de vuxna ser, förstår och agerar gemensamt. Ett gott samarbete mellan föräldrar och lärare skapar en mycket viktig trygghet för barnet både hemma och i skolan.

I Kod-Knäckarnas styrelse sitter Louise Belfrage, Kerstin Hagrup, Ingalill Bryngelson, Eva Sjölund och Johan Belfrage."

lördag 29 maj 2010

Milstolpe: Första jollret

Hur börjar språkutvecklingen? Redan från födseln gör barnet ljud. Dessa reflexmässiga (vegetativa) ljud och signaler övergår i joller vid cirka 2-3 månaders ålder. Då byts de vegetativa ljuden ut mot mer vokaliserande ljud och joller (cooing), exempelvis vokalharanger och skrattliknande "hahaha". Motoriken i barnets talorgan (tunga, svalg, läppar struphuvud och stämband) är ännu inte tillräckligt utvecklade för att kunna göra alla ljud som behövs för att faktiskt prata. I samma ålder reagerar barnet också på din röst och andra ljud.

Varför jollrar och kommunicerar barnet redan från början?
– Barn kan inte som däggdjursungar klänga sig fast i pälsen för att försäkra sig om föräldrarnas stöd. De måste skaffa sig ett annat sätt att hänga kvar. Kommunikationen blir barnets mentala päls.
säger Ulrika Nettelbladt, professor i logopedi vid Lunds universitet till Sydsvenskan 090310. Kommunikationen är alltså livsviktig för barnet.

Även om barnet ännu inte gör "pratjoller" i tvåmånadersåldern, kommunicerar det med sin omgivning. Med ansiktsuttryck, ögonkontakt och kroppsspråk övar barnet på att inleda, upprätthålla och avsluta samspel. Barnet kan nu också vifta med händer och fötter och hålla huvudet uppe i magläge korta stunder.

I fyramåndersåldern förändras jollret när barnet börjar leka med sin röst, blåsa med läpparna och få med vokal- och konsonantnljud ur "vuxenspråk" i jollret. Barnet brukar också laborera med att låta väldigt tyst eller väldigt starkt. I den motoriska utvecklingen lär sig barnet samtidigt att gripa och lyfta huvudet högre än bröstkorgen i magläge. De börjar också vända sig mot ljud och röster.

Källor:

fredag 28 maj 2010

Språkstimulans: Hur stödjer du ett barns språkutveckling?

Här på Blogopederna kommer vi bland annat att tipsa om språklig stimulans. Vi börjar direkt:

Prata med barnet! Språket är en social funktion och det uppkommer och stimuleras i samtal.

Genom samtal stödjer du att barnet lär sig turtagning (den ena pratar - den andra pratar - den ena pratar igen), vilka språkljud som ingår i dess språk, ordförråd, grammatik, konventioner för samtal, språklig stil etc.

CPLOLs websida* finns broschyrer om språkstimulans. Där hittar du råd om hur du kan stödja ditt barns språkutveckling. Här är broschyrerna på svenska:

Broschyrerna finns på andra språk här.

* CPLOL står för "Comité Permanent de Liaison des Orthophonistes / Logopèdes de l'Union Européenne" och är en sammanslutning av logopeder i EU.

Välkomna!

Hej och välkomna till Blogopederna!

Här kommer du att hitta information om språk och kommunikation. Vi skriver om aktuell litteratur, nyheter och tips kring språkutveckling, språkstörning, flerspråkighet, läs- och skrivsvårigheter och dyslexi.

Vi vänder oss till alla som är intresserade av dessa ämnen, såväl föräldrar som skol- och förskolepersonal, politiker och andra som har ett intresse för att lära sig mer om språk.

Vi ser fram emot diskussioner och erfarenhetsutbyte med er läsare!

Hälsningar
de bloggande logopederna Emily och Kerstin